"Pray for Japan"
Ja vad ska man säga?
Det känns som att vart jag än har vänt mig de senaste dagarna så har just den frasen förföljt mig...
Det känns som att vart jag än har vänt mig de senaste dagarna så har just den frasen förföljt mig...
Speciellt på deviantArt.com. Sidan blir helt jäkla sönder-spammad med diverse bilder med "pray for Japan" på dem.
Det som är synd är att jag är rätt så säker på att många människor inte skulle ha reagerat på samma sätt om det vart ett annat land.
Jag gjorde några test-sökningar på deviantArt för att se vad för resultat som kom upp. Jag sökte på "pray for Japan" och på "Pray for Haiti". Gissa vilket som gav flest resultat...
Inte för att jag tror att det hjälper att be. Jag donerar hellre pengar än att bara "be". Sen så kan väl det där med att be störa mig extra mycket i och med att jag inte är religiös. Jag HOPPAS för Japan. Men någon bön tänker jag inte be.
Självklart är det otroligt hemskt, och jag hoppas innerligt att det ska ordna upp sig så mycket som möjligt. Sympatiserar med alla drabbade, både i Japan och alla andra ställen som påverkats av jordbävningen.
Dock är det synd att så många mest skulle ha tagit det med en axelryckning om det varit något annat land.
Och får jag höra något i still med "OMG DET HÄR ÄR BÖRJAN PÅ UNDERGÅNGEN! VI KOMMER DÖ 2012!" en gång till så blir jag nog knäpp.
Jordbävningar i Japan = inte särskilt ovanligt.
Jordbävningen -> tsunami/kärnkraftsproblem. NATURkatastrof. Behöver inte betyda att världen kommer att gå under. Och om den nu skulle göra det så varför i helvete hetsa upp sig över det? Det är ju inte direkt så att vi skulle kunna göra något åt saken.
Life is a bitch and then you die. Tough luck.
Låter kanske hårt och aningen känslolöst, men vad skulle vi kunna göra?
Nu tror jag inte på teorin att världen kommer gå under 2012, så det är nog lugnt.
Anyway, hoppas det ordnar upp sig med reaktorerna i kärnkraftsverken i Japan. Och att antal offer inte stiger allt för mycket... men det är väl oundvikligt i och med alla som fortfarande saknas.
Den nakna sanningen
Läste ett inlägg hos Lady Dahmer om nakna barn på bild.
Kunde inte låta bli att skriva ner några av mina egna åsikter.
Först och främst så tycker jag det är galet hur folk kan reagera på nakenhet. Vad är det för speciellt med det egentligen? Under kläderna så är varje människa som vandrar på denna planet... dun dun duuuun... NAKNA! Surprise?
Men i vår tid så verkar ju nakenhet få många att direkt tänka på sex.
Fast något som inte är det minsta sexuellt alls är nakna barn. Om man nu inte är pedofil, men som LD säger så hänger det ju inte i nakenheten. Utan att det är ett barn.
Naket är naturligt, och det är fånigt att den blir så livat, till och med när inte ens några "privata delar" visas upp.
Äsch, tänker hålla käften nu och inte säga något mer. Jag har kort delat med mig av mina åsikter.
Här ser ni en ca 18-19 år yngre version av mig. En mycket nöjd och naken unge i sin pappas knä. Och då är det här en av de mindre nakna bilderna på mig!